Mitt mail till aftonbladet.

Hejsan!

Funderade ett tag vem jag skulle skicka detta mail till men ansåg att du var den rätta eftersom det gäller kropp och hälsa. Under ett tag har jag följt Kissie's blogg och ni skrev för inte så länge sedan att Kissie använde sig av den nya bantningsmetoden; barnmat. Tydligen fattar hon själv inte vad det är hon håller på med.
Jag tyckte det var jättebra att ni uppmärksammade folk om barnmatsdieten som Kissie använder sig av och visserligen bryr hon väl inte sig om det men det kanske finns ett par människor där ute som fattar att det hon håller på med är dåligt.

Jag har under flera år lidit av anorexia och är ÄNTLIGEN på väg att bli fri från helvetet och det gör mig så ont att läsa hennes blogg och se att hon skriver om hennes dieter och lägger ut bilder på sig själv som "tjock" och sen som smal, vad ger det för bild till de unga egentligen?
Att skriva till "kissie" själv är som att skriva till en vägg för hon anser ju att det hon gör är rätt och om ett par stycken får en ätstörning på grund av henne gör henne ingenting, hon kanske till och med tycker att det är bra. Hon verkar inte riktigt förstå vad det är hon håller på med.

Nu kan ju inte jag göra något åt detta men jag kände att jag var tvungen att skriva ett mail om detta, kanske kan det uppmärksammas?! Det är så tråkigt att det inte går att prata med henne om det hela för hon verkar som sagt inte bry sig.

Om detta mail kan vidareföras till någon annan skulle jag bli mycket glad för det gör mig faktiskt ont att se vad hon skriver och jag vet själv hur lätt det är att påverkas av bloggar och hur svårt det är att INTE läsa dem.

Grundmålade nu


Promenad.

 

Mamma2 och jag tog oss en promenad i morse i solskenet och pratade om dittan och dattan.
Sally var med oss självklart och vi tränade på att stanna och sitta och inte dra i kopplet.

 

Promenaden började normalt.

Sally lekte med bollen när vi kom hem.


Men VAD hände sen? Helt plötsligt förvandlades vår söta vovve till något annat, någon som ser vad?


Låna Pengar

Jag brukar inte vara den som fastnat för konstiga låtar men nu är jag fast. Den låten som rullar runt i mitt huvud är http://www.youtube.com/watch?v=qEOotZmtnVE&hd=1 och den är riktigt dålig men ändå riktigt bra.

Nu ska jag ta mig en promenad med kameran i högsta hugg och försöka få ett par vårbilder.

Är jag en tandläkares dröm?

Känns som att jag hunnit med en massa saker idag trots att jag gick upp vid halv elva. Har plockat isär min cykel eller ja tagit bort däcken och lagt upp cykeln på en hylla i väntan på att jag antingen ska köpa nya däck eller sälja cykeln, vi får se vad det blir. Men båda bodarna blev rensade och bilen packad och sen ett besök på tippen och en massa blev kastat.

Trevlig stund på kören vid fem och sen blev det...tandläkaren... Körde en extra omväg för att tiden skulle gå snabbt så att klockan skulle bli 19:20 men icke sa nicke tiden gick sakta och till slut fick jag bita i det sura äpplet och knappa in mitt personnummer och checka in hos TandGudarna. Ett besök som jag trodde skulle sluta billigt kommer nu landa på ungefär 4000 kronor.
Menmen jag har ju massor med pengar så jag strör dem gärna på tandläkarna.


Måndagen den 7/3-2011

Idag sa jag upp mig... Funderingarna har farit runt i huvudet men efter sjukhusbesöket i Fredags fick jag domen, sluta jobba NU!!! Så idag sa jag upp mig. Det hela är med blandade känslor och jag tror att det kommer ta ett tag innan jag kommer tillbaka in i mitt liv. För tillfället mår inte min kropp riktigt bra och prover tas hit och dit och det är olika samtal med olika personer som vet olika saker, själv står jag i mitten och vet varken in eller ut, vill jag leva eller orkar jag inte mer?

Miljontals med känslor snurrar runt i kroppen och själv gömmer jag ansiktet i kudden och skriker ett dovt skrik som ingen hör, blir allting bra nu eller kommer helvetet forsätta att sätta djupa och breda ärr i mig? Just nu andas jag, andetag som är djupa och långsamma, andetag som knappt hörs men som för blotta ögat syns.

Leendet finns som alltid med och skrattet brottas med gråten, gråten som allt mer kommer närmare och närmare, gråten som jag så länge har lyckats hålla borta. Skulle gråten komma nu så stoppas den inte, den kommer falla som alla de regndroppar som faller en varm sommarnatt när gräset blir vått av änglarnas gråt.
Min poetiska ådra finns inom mig men jag vägrar släppa ut den, rädd för alla de ord som skulle skrivas, rädd för att blotta mitt innersta, mitt innersta som är avskalat och naket.

Jag målar allting vitt, oskuldens färg med instänk av svarta bokstäver som är bak-och-fram för att orden inte ska kunna läsas direkt. Orden som inte har någon betydelse men som ändå är bokstäver skrivna med känsla, känslor som svämmar över när ångesten blir för stark.

En massa svammel om ingenting, den som orkar läsa och kommentera är duktig för inte ens jag orkar.

Dagen i bilder.

Började med en promenad i solen med Rune UTAN Sally som fick åka på avslutning på hundkursen.

 

Sen blev det utfodring i ullfabriken alla sa bäääbäää och jag sa jaajaa!!

 

Nu ikväll har jag varit på akuten med mamma som till slut fick för ont för att vara hemma. Hon fick medicin och fick sen följa med mig hem och nu är vi hemma och nu vankas det Wallander och lite chips och cola, imorgon ska jag ta det svåra steget...



Akutrum

Sitter på akuten med mamma som har jätteont. På ett sätt hoppas jag dom behåller henne men samtidigt vill jag ha med henne hem. Håll nu tummarna för min mamma:(

Lyx vs Budget

Nu provar vi att göda upp Java med Royal Canin Exigent 35/30 som är ett foder för kräsna katter och eftersom Java är en rejält kräsen katt så är det iaf värt ett försök. Det var imorse som jag fick nog då hon nobbade skinkan som legat på golvet men ändå var hon så hungrig stackarn.
Tog en tur till Odal och pratade med en som jobbar där och hon förklarade för mig att maten som vi gett Java bara innehåller spannmål och praktiskt taget inget fett alls, fett som hon verkligen behöver just nu.

Java ÄLSKAR fodret tack och lov eftersom det inte var direkt billigt så nu hoppas jag på att ladyn lägger på sig lite.




Jag som aldrig har tid...

Bloggen blir lidande men det är väl ingen som läser den ändå. Just nu fungerar ingenting och jag vill helst av allt lägga mig framför tåget. Men duktig som jag är håller masken och ler och är vänlig.

RSS 2.0