Första frågan!


Pappa


Min älskade pappa
Lennart Nyberg
11/7-1951 †10/7-2009


Ett till.

Ja mammas och min lilla tripp till Sandviken blev lite annorlunda. Vi fikade, den du. Mitt under fikat fick jag för mig att mamma och jag skulle gå på bio och det gjrode vi, vi gick på Farsan och den var jättebra.
Och tittade vem som gick på toaletten samtidigt som mig på bion:)

Jag fick ju tabletter från doktorn för att jag inte skulle kissa så mkt som jag gjorde och igår slutade jag med dom och idag började det om igen. Vet inte hur många gånger som jag har gått idag och jag är helt slut i kroppen igen, allt kommer tillbaka så imorgon börjar jag igen med dom för att slippa allt skit.
Efter bion så åkte vi och handlade och tack och lov gick det jättebra och sen for vi hem. När vi väl kom hem så åkte jag ner till stallet och pratade en bra stund med J och det visade sig att Prisen och hennes häst är ungefär likadana, riktigt kul att känna att man inte är ensam:)
Nu ikväll har vi ätit en sallad och en köttbit och nu ska jag titta på Solsidan med mamma och sen går jag faktiskt och lägger mig. Imorgon ska jag till stallet en sväng, funderar på om jag ska fråga Lars om jag får rida en sväng.
Ja just ja jag har köpt en sak idag och tro mig jag faller för reklam JÄMT


Lite i chock...

Ja jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det... Idag på Naturkunskapen så pratade vi om celler och vissa kom in på hur kroppen reagerar när man utvecklar anorexi och till slut var jag tvungen att säga nått så jag berättade att jag fortfarande inte är fri från anorexin och hur jag reagerar på det hela nu när jag har börjat att äta.
Efter lektionen så sa en person "va starkt av dig att berätta", ingen har sagt så till mig förut. Vi pratade lite efteråt och jag förvånas fortfarande varje gång jag möter en annan person som vet hur jag tänker.
Jag hittade hennes blogg och blev helt imponerad.

Mamma och jag ska strax åka och handla och det är fortfarande ett problem för mig, handla MAT. Först hade vi tänkt åka till Valbo men om vi åker dit måste vi äta ute och det går inte, inte än så vi åker till Sandviken och handlar mat så att vi sen kan äta hemma i lugn och ro.
Jag har ju ännu inte ätit vilket är fel, jag vet men jag kommer göra det, ikväll när jag har lugn och ro med enbart mamma, hoppas jag.

Igår kväll kunde jag som vanligt knappt somna för hela kroppen ryckte och donade så jag sov över lite i morse men som tur var så hann jag med allt som behövdes, dock ingen frukost.

Nu far vi, tjing tjing. 


trött,skakig allmänt seg

Klädsel
Vad har du på dig idag:
jeans leggins, svart tröja och en stickad svart tröja och sockor.
Vad använder du just nu för skor: Inga, har mina vita sockor som går över knäna
Favoritfärg på kläder: Svart går ihop med allt och lika naturfärger så det blir det mkt. Jag passar inte i färg.

Senaste person som
Sov i din säng:
Jag
Du pratade med: Min bror.
Du delade en drink med: Gillar inte att dela.
Du gick på bio med: Mamsen.
Du gick på stan med: Mamma
Skällde på dig: Det var mamma fast hon var mer rädd än arg.

Senaste
Låt du hörde:
Sash! Equador.
Film du såg: Crocodile dundee 1
Mat du åt: Sidfläsk och kokt potatis och grönsaker.
Kram: Min mamma.
Puss: Kenny,Wilma och "Namnlösa kaninen"
Fest: Hmm det var ett tag sedan
Känslan: rädd
Ilska: Idag på en person som inte fattar ett dugg..Åh killar...
Resa: England i oktober förra året
Glädje: Igår när jag fick tillbaka provet i naturkunskapen
Dröm: Hmm drömde att jag köpte en ny BMW inatt.
Boken du läste: Räknas pluggböcker? Isf Medicinsk grundkurs 1
Personen du träffade: Min mamma.
Personen du pratade i telefon med: Storebror Andreas
Personen du fick sms av: Telenor, wiiee
Gången du åt en 7-eleven korv: Hmm låt mig tänka....ALDRIG...
Gången du var utomhus: Vid 12.
Gången du sov: I natt antar jag.
Gången hela din familj åt middag tillsammans: Idag
Saken du köpte:
Hårfärg, 2 tröjor, 1 väst, 1 par leggins, hängare, svarta ramar.

Om dig

Namn: Magdalena
Ålder: 22
Smeknamn: Magda. Kallades för Henny av pappa när jag var mindre.
Syskon: 2 bröder och 1 syster.
Sysselsättning: Pluggar. promenerar, fotograferar och umgås med folk.
Bra egenskaper: Framåttänkande, spontan, glad.
Dåliga egenskaper: Kan bli lätt besviken.
Linje/klass: Hmm, har väl egentligen 4 klasser. Engelskan,naturkunskapen, medicinen och etiken.
Hårfärg: Foxy brown och några ljusare slingor.
Ögonfärg: Blå/gröna
Skostorlek: 38/39


Mina första jeans leggins.

Japp idag har jag köpt dom och jag har redan tagit dom till pyjamaskläder för jag kommer ALDRIG kunna gå ut i sådana byxor, aldrig. Jag förstår inte hur man kan använda sådana, jag får superduper tjocka lår av dom ne usch säger jag bara menmen ett par extra pyjamasbyxor är alltid bra. Köpte lite andra kläder, en lång väst, en lång tröja och en cardigan, se när man använder det. Tog min sista ork och gick och klippte mig och tro mig jag har aldrig varit så avslappnad. Hon började med att tvätta håret och jag satt i massagestolen när hon tvättade och sen fick jag hårinpackning och huvudmassage och guu va skönt det var, jag behövde det verkligen.
När jag kom hem vilade jag ett tag innan jag satte mig med medicinska grunden och läste lite och kollade igenom frågorna och svarade på en del av dom.
Nu ikväll har jag bara vilat och försökt få tillbaka lite krafter inför skolan imon. Mamma ska skjutsa mig till skolan och sen får vi se om hon hämtar mig i sandviken eller om jag ska försöka ta mig med buss hem, vi får se.
Sitter och tittar på herrarnas stafett och det är lite spännande eftersom det snöar så mycket.

Ne nu ska jag vila lite grann, konstigt att man behöver vila för att orka gå upp och sova hoppas remissen kommer snart...


Nervös

Nu är remissen skickade till Sophia hemmet i stockholm så mamma och jag får nog oss en liten tripp till Stockholm denna vecka eller nästa vecka vi får se.
Gårdagen bestod av mycket tårar och panik som jag inte visste vad jag skulle göra av men jag pratade med D på kvällen och det var bra tack för det.
Somnade som vanligt på en gång igår kväll och vaknade vid halv åtta när mamma kom in och gav mig frukost.
Har faktiskt nästan gjort klar naturkunskaps uppgiften som ska in imorgon och jag hoppas på att bli klar ikväll eller imorgon eftermiddag. Ska gå ner till stallet vid fyra-halv fem för lillasyster ska åka på hoppträning och jag SKA följa med idag om inget händer innan med min kropp vet man aldrig.
Nu blir det till att sova någon timme innan jag ska göra mig iordning.

tack för alla som lämnade en kommentar!


Min förebild

Nu tänker ni väl, vem är det på bilden? Den ni ser på bilden heter Marie Göranzon och hon har varit med förerbild sen jag var ungefär 12-13 år och jag avgudar henne fortfarande, hon är en sån skådespelerska som verkligen kan agera och hon passar i alla roller som hon har gjort.
Jag har sett ALLT som hon har varit med i t om det som gjordes innan jag föddes och jag älskar allt eller ja "falsk som vatten" kan väl disskuteras den var inte så vidare bra menmen. Den 27 mars står hon återigen på dramatens scen och spelar tillsammans med sin man Jan Malmsjö och det kommer bli så kul att se henne igen, sist var i oktober när hon spelade i Höstsonaten på stora scenen.
Men som sagt hon har betytt mycket för mig under många år och jag kommer nog att beundra henne i många år till.



Lämna en kommentar tack

Snälla om du går in på min blogg lämna en kommentar så jag ser hur många som läser den:)


Söndagen bjuder på?

Vet ni att jag nog har den bästa mamman i världen. Hon kommer runt halv åtta på morgonen med två limpmackor med ost på och en kopp varm choklad och tidningen. Hon vet hur mycket jag behöver henne just nu, hon vet att rädslan kommer tillbaka när jag vaknar.
Idag är jag mer rädd än vanligt och bara för det så kommer mamma och jag trottsa vädret och åka till Valbo på eftermiddagen för hon tycker att vi behöver komma ut eller rättare sagt JAG behöver komma ut.
Sen har vi ju planerat att göra om vardagsrummet men vi har kört fast i vilken färg det ska vara, något tips? Ingen fondvägg för det tycker vi är för mycket 2009:)
Mamma sa dock att visar det sig vara som dom tror så skippar vi vardagsrummet och åker bort och glömmer att vi bor i Storvik och vi glömmer all rädsla, all panik om framtiden.

Idag har jag en sakna pappa och sakna Prisen dag men jag vet att dom båda har det bra. Pappa i himlen och Prisen hos Freja och dom kunde inte ha det bättre men jag saknar dom iaf...


Nu då?

Jag kör på nu fast snart tar all ork slut torr jag. Har gjort om bloggen rejält och nu väntar jag bara på att få photoshop så att jag kan göra en seriös header för den jag har nu är väl inte vidare fin menmen den duger.
Mamma sitter bredvid mig i soffan och sover och jag sitter här och trökar och tittar på "Sweet home Alabama" som jag inte har sett på flera år, kul att se den igen.
Borde nog gå och sova, yrseln börjar komma tillbaka -suck-.
Ne nu drar jag min livlösa kropp till sängen och stupar där i den nybäddade sängen, tjing tjing.


Jane Eyre

Sitter och tittar på det med mamma just nu men jag anser att hon ska gå och göra mat, jag är hungrig.
Dagen idag då? Hmm den har varit rätt okej faktiskt. Började dagen med att få frukost på sängen som hon gör varje morgon. Sen städade jag lite, eller ja jag plockade och donade lite granna innan jag klädde på mig en massa kläder och traskade till stallet med vissa problem men jag tog mig dit och efter lite kramar och gos med kaninerna så gick jag till Maggan och Pelle. Det är konstigt hur lugn jag kan bli av att komma dit. Rune kom på besök en sväng med husse Magnus och det blev en massa mysiga kramar.
Eftermiddagen har jag tillbringat i sängen och med mamma.
Nu ska vi snart äta och sen har jag en känsla av att jag kommer att ta en tidig kväll eftersom jag hoppas på en tur till Valbo och bio efter det, en riktigt mor och dotter dag tror vi behöver det mitt i all rädsla som vi har just nu.
Även om mamma inte säger det rätt ut så ser jag det på henne och hör det i hennes röst, hon är lika rädd som jag bara det att jag visar ingenting för henne, ingenting inte ens för Maggan visade jag nått idag.

Nu ska jag fixa skype så E kan skicka över lite filer, borde läsa lite medicin också, vi har tenta i det nästa vecka antar jag usch usch..


inlägg...

Kan bara tänka på det...Tänk om det är så? Jag vill inte...


Tråkig dag...

En rejält trött dag idag. Mamma väckte mig vid halv åtta för att jag skulle få i mig frukost. Var ut på en 5 minuters promenad vid åtta sen somna jag och vakna till vid 12 när mamma kom hem.

Tog mig en promenad till stallet senare på eftermiddagen för att kolla till kaninerna, en promenad som normalt inte tar mer än 3-5 minuter för mig men som numera tar i alla fall 15 minuter och efter promenaden avled jag i soffan ett par timmar. Nu sitter jag här och tittar på Glee samtidigt.

Fotade lite idag också, tro mig jag har INTE redigerat bilden mer än skrivit Darlinglilli, det ni.




Tung dag

Bara få personer har fått reda på vad som antagligen är fel och jag hoppas innerligt att personerna håller tyst om det, jag vill vara 100% säker på det innan ni andra får reda på det.

Idag har jag varit på HC igen och det bestämdes att vissa prover skall tas om någon vecka eller så.
Mamma jag hyrde film idag och åt gott för vi tyckte att vi behövde det.
Nu tittar vi på OS och jag handlar lite kläder på internet, det kallas tröttshopping.


den svenska sjukvården kan ta sig där bak rent ut sagt.

Igår fick vi åka till familjeläkarejouren för min kropp levde sitt egna liv. Väl där fick vi inte vänta länge för ett par prover skulle tas. Emellan provtagningar somnade jag på en soffa bredvid mamma i väntrummet. Proverna kunde inte direkt visa något men idag kl halv två fortsätter dom undersökningarna och antagligen så har det blivit något fel på njurarna så dom ska undersökas. Jag hoppas på att det inte är nått fel men när jag går och lägger mig vid halv nio på kvällen men måste ha någon som väcker mig på morgonen annars sover jag hela dagen.

Igår kväll vid nio kom D med blommor och choklad, snällare människa finns inte tror jag, det piggade iaf upp mig lite grann. Nu ska jag lägga mig en stund innan det är dax för att ta mig till doktorn, suck.

Suck

När jag äntligen hade hoppats på att allt skulle bli bra så brakar allt. Igår tog jag lite prover som visade att jag hade för högt värde av vita blodkroppar och det är väl inte sådär jättebra MEN dom var inte så höga att man ville ge mig antibiotika utan dom ville fortsätta ta prover på måndag. Igår kväll gick jag och la mig vid 22 tiden och då var det jobbigt att gå upp för trappen eftersom kroppen sa emot. Somnade fort och vaknade ett flertal gånger under natten med mardrömmar och grät ett par gånger innan jag somnade om fort och vaknade igen vid halv tio av att mamma kom in och satte sig.

Vi bestämde att vi tillsammans skulle åka ner och fixa häst och kaniner eftersom den nya skullle komma till stallet idag med sin häst. När kaninerna var på plats och hästen var fixad så åkte vi till affären och handlade lite, jag var helst slut och stupade i soffan när jag kom hem.
Nu har jag legat och halv tittat på Holiday men jag kan inte direkt säga att jag tittar direkt, orkar ingenting.

På måndag blir det sjukhus större delen av dagen, först blodtryck och vägning på morgonen och sen kommer mamma och hämtar mig så att jag hinner vara på skolan ett par timmar innan jag ska iväg och ta blodprov för att se vad det är som händer i min kropp.

Jag är så fruktansvärt förbannad för deth är händer, jag vill ju orka gå i skolan och göra saker, jag vill vara pigg på dagarna och inte gå runt som i en dimma och inte orka göra nått alls.
Kroppen säger väl nej nu antar jag, att den inte orkar längre. Idag hade jag en massa planer men nu orkar jag knappt gå på toaletten själv, allt tar emot och för en gång skull kan jag säga att det här har INGET med mitt psyke att göra, jag mår riktigt bra där men jag blir så less på allt som händer, det får aldrig vara bra.

Bara för att jag tycker synd om mig själv så laddade jag på mitt kontantbredband så att jag kan ligga i soffan och bara surfa det jag orkar medan mamma står och ser orolig ut...

Nu ska jag vila en stund till....

Trötthet...

Sitter i skolan och hälsocentralen skulle ha ringt vid kvart över åtta men dom har inte ringt än och mitt tålamod börjar tryta. Anledningen att dom ska ringa är för att jag är konstant trött och har antagligen urinvägsinfektion vilket jag får ett ex antal gånger om året. Pratade med Eva i måndags och hon ska se till så att jag får en remiss för att ta blodprov för att se om det är något fel i kroppen. Jag brukar normalt inte vara orolig men nu är jag det eftersom tröttheten inte går över utan den blir bara värre + att jag blir blekare för var dag och jag tror inte att det har med solljuset att göra tuan det är något annat fel.

Igår red jag älskade Merlin och idag blir det dressyr på åkern på Molly (lillasysters ponny) och sen får vi se om det blir bio med mor ikväll, beror på tröttheten.
Hmm annars då? Jo mitt knä ser ut som en fotboll och är blå efter att jag gjrode en extremt snygg vurpa igår efter jag hade varit på banken.
Ne nu ska jag se till om läraren kommer och ger mig en nice lektion i Engelska C

Dimma

Jag försöker att tänka framåt, se ljuset i tunneln men ständigt blir jag träffad i ansiktet av lastbil i hög fart.
Sömnen är min bästa vän och när jag får chansen sover jag för det är när jag sover som jag kan glömma bort den renaste och svartaste sanningen som döljer sig bakom mig leende. Ingenting är sant längre, jag lever bakom en mur som jag byggt upp under många år, en mur som inte går att rubba.

Imorgon ska jag andas in sjukhusets luft igen och känna tryggheten i Evas röst. Känna ångesten försvinna från ådrorna och känna lugnet komma igen. Hon är min räddare vissa dagar, bara hennes röst för mig att bli lugn och andetagen kan åter bli normala.

Och Prisen min älskade prins som jag så hemskt vill ha hem, jag vill inte att han ska vara borta hos F fast jag vet att han har det så bra som han kan ha det. Jag vill ha honom hemma i stallet så att jag kan gömma mig i hans box och glömma världen där utanför. Glömma...Glömma..

Önskar så att M fanns här så att jag kunde krypa in i hennes famn och gömma mig för allt. När detta händer sviker jag dom personerna som jag älskar mest, och speciellt en. Det gör ont i mig när jag inte kan göra saker som jag har lovat, allting förstörs och ett förtroende som byggts upp raserar i marken. Så jag ger upp nu, orkar inte kämpa, drömmen om en bra framtid fanns men jag tappade den på något sätt.

Jag vill känna mjuk päls mot min kind och känna vinden i håret.
Dom söta dofterna i näsborrarna och lovar att sommaren är påväg.
Men mörkret håller mig fast i sina klor och skriker i mitt öra att jag ingenting är värd.
Sakta somnar jag in och glömmer att andas...


I brist på annat...

 

 


Försöker

Jo jag försöker att inte sjunka tillbaka neråt, jag får inte men jag är rädd att jag inte klarar det den här gången.
Nu när jag inte har M och P längre så känns det så skakigt, som att jag står på okänd mark utan att ha någon att falla tillbaka på, vem tar min hand när jag faller neråt i det mörka? Vem lägger handen på min kind när jag gråter och säger det ordnar sig vännen min. Vem skäller på mig när jag har svälltit i en vecka och tårarna inte går att stoppa? Vem tvingar i mig ett glas med mjölk framåt små timmarna för att kroppen ska sluta skaka? Vem? Just det, jag är ensam, jag har inte ens min Prisen...
Jag försöker att se det ljusa i det här men jag kan inte, det finns inget ljus och jag kan inte säga det med ord, kan inte berätta om helvetet som finns i mig dag in och dag ut, helvetet som just nu bara blir värre och värre för varje dag som går.
Paniken sitter som en leende djävul på axeln och skrattar år mina misstag som ständigt görs, han hånskrattar när jag fallar och landar med ansiktet i skit, varför kan ni inte rädda mig?
Jag ger upp allting nu, orkar inte mer, allting blir bara fel. Mamma skrattar och ler och tror att allt är bra och fasaden som jag håller uppe är perfekt, hon går på allt, ingen tror att någonting är fel.
På tisdag är det prov och jag har ångest till tusen och vet inte vad jag ska ta mig till.
Kristallen till veckan och K vet om min soppdiet, måste jag väga mig nu? Måste till E till veckan också och ta blodtryck och vägning, alla vill veta min vikt men ingen vill veta om mina mörka hemligheter, varför? Är dom rädda för alla mörka tankar som helt plötsligt kan poppa upp och få mig att le för mig själv och sen tokspringa tills lungorna inte orkar pumpa luft, tills hjärtat slår sönder klaffarna.
Vem vill veta om mitt helvete?

Jag återgår till att försvinna in i världen av Silent Witness och Amanda Burton.


Silent Witness

Dagen idag har bestått av plugg, stall och Silent Witness.
Började dagen med att få skjuts av D till skolan, det tackar jag för eftersom jag valde helt fel skor, fick skjuts hem också. Väl hemma blev det lite mat med mor och sen bar det av till stallet för ett efter längtat möte med underbara Ev som har kommit hem från Paris, varit tomt utan henne.
Jag har kommit fram till att jag ska börja rida Nutte lite mer, försöka träna honom, tror nog att gamla gubben kan bara man pressar honom lite grann.
Eftersom jag hade fått ett paket ifrån Budapest så revs det upp när jag kom hem från stallet, vet vad som gömde sig där?? Sista säsongen av Silent Witness, snacka om att jag blev glad!!
Fick hit D vid sex tiden och han höll mig sällskap genom det sista avsnittet och sen blev det prat om minnen och massa roligt innan han åkte hem vid åtta då mammsen kom hem.
Nu ikväll har jag även tittat på Lewis fast bara ett avsnitt, fick säsong 1,2 och 3 av Kati men orkar inget mer ikväll får se hur det blir imorgon.
Imorgon ska jag slinga E och V, första gången jag ska slinga en kille tror jag, hmm...Ska vara i skolan halv nio för första engelska lektionen, kommer bli riktigt spännaden.
Nu ropar Naturkunskaps boken efter mig, har ju prov på tisdag,  gah..




Skönhetsoperationer+möblering+plugg= mitt liv



Gårdagen tillbringades med Nutte och Merlin två herrar i sina bästa år. Nutte och jag mös och Merlin red jag ut barbacka på och myste i kylan, vi hade typ -16 eller nått.

Idag har jag möblerat om rummet, eller ja det är inte klart än och jag kommer garanterat hitta fler dammtussar överallt men många möbler ska byta plats och nya blommor ska in och nya lampor och ramar ska upp, mkt att göra var är karln när jag behöver honom som mest? Menmen har nyss tittat på "skönhetsoperations" programet som går på fyran såhär på dagarna och jag är mer och mer pigg på att göra nått om typ något år eller nå sånt, vet inte vad jag ska göra än men nått får det bli:) Jaja nu tycker du säkert att jag är dum i huvudet eller nått sånt men jag vill bli vacker och tro mig när jag har passerat 45 kommer botox bli min bästa vän, vill inte få rynkor.
Nu ska jag dra mig mot möbleringen igen och försöka få det klart innan jag ska dra mig ut på en springtur.




Lexington

Äntligen är "våren" här, eller ja våren kanske inte direkt är här men alla kollektioner börjar komma nu i början av februari och nu har Lexington kommit med sin nya vårkollektion och jag ÄLSKAR deras sovrumsserie med olika bäddset för att få den där riktigt engelska känslan som jag ÄLSKAR.
Det är stora kuddar som gäller och pastellfärger finns men även dom tyngre färgerna som gör det hela lite mer mysigt, det höjer mysfaktorn så att säga.
Så nu blir det till att beställa nya bäddset och lite annat smått och gott!
Tjing tjing var du än är!




RSS 2.0